Sätt på i Skåne
Några erfarenheter kring pekskärmen som metod i offentliga miljöer.

1.1 Bakgrund
Sexuell och reproduktiv hälsa är ett viktigt område. Redan idag finns det en hel del kunskaper
och erfarenheter om detta men samtidigt finns det flera kunskapsområden inom hiv/STIprevention
som behöver avtäckas och andra områden som behöver fördjupas. Både i det
praktiska arbetet och inom forskningen arbetar olika aktörer för att tillägna sig mer och ny
kunskap kring sexuell hälsa. I linje med detta valde Region Skåne att på olika arenor göra
undersökningar med pekskärmar som är en ny metod inom detta område. SRHR (Sexuell och
Reproduktiv Hälsa och Rättigheter) vid Socialmedicinska enheten och forskningsprogrammet
KÖSSA (Kön, sexualitet och socialt arbete) vid Malmö högskola fick var för sig i uppdrag att
testa metoden och dokumentera sina erfarenheter. Det är dessa erfarenheter som redovisas
tillsammans i denna rapport.

1.2 Pekskärm
Först en kortfattad förklaring till vad en pekskärm är. En pekskärm är en dator, bärbar eller
stationär, med därtill hörande bildskärm som används vid någon form av datainsamling på
fältet. Datorn utrustas med en digital enkät som på begäran visas på skärmen. Respondenten
navigerar genom att ”peka” sig fram på skärmen och avger svar genom att markera ett givet
alternativ/givna alternativ.

1.3 Varför pekskärmar?
Som inledningsvis påtalades är det inte något nytt fenomen att genomföra undersökningar
med pekskärmar, det har gjorts inom en rad olika områden så länge det har funnits teknisk
möjlighet för detta. Däremot är undersökningar med pekskärmar inom området sexuell hälsa,
åtminstone vad vi författare känner till, något nytt.

2.3 Direkt feedback
En annan form av frågor eller undersökning där pekskärmar kan fungera bra är om man vill
ha snabb respons. På ett förhållandevis snabbt och smidigt sätt kan man få direkt återkoppling
på något genom att använda pekskärmar. I den undersökning som vi genomförde ställde vi
några frågor kring det marknadsföringsmaterial som vi delade ut för att på ett snabbt och
enkelt sätt få en uppfattning om huruvida budskapet gick fram och hur det uppfattades.

2.6 Antal frågor
En erfarenhet vi har erhållit är att frågorna inte får vara för många. Vid några tillfällen avbröt
respondenter undersökningen med hänvisning till att det tog för lång tid och att frågorna var
för många trots att den var relativt kort. Vår undersökning bestod av 33 frågor, sex frågor
kring bakgrundsvariabler och fyra följdfrågor som respondenterna kom till om de uppgav ett
visst svar på några av frågorna. Att besvara enkäten tog sex till åtta minuter. Vår erfarenhet är
att 20–25 frågor, som tar fem till sex minuter att besvara, borde vara ett bra antal för att
minska risken att någon respondent avbryter undersökningen.

2.8 Förberedelser
När frågorna var klara och prövade på målgruppen var nästa steg att ge sig ut på fältet med
pekskärmarna. Men innan vi begav oss ut fanns det några viktiga faktorer att tänka på som
underlättade vårt arbete.

2.8.2 Arbetslaget
Att arbeta med pekskärmsundersökningar är inte något som ska göras på egen hand. För att få
bäst effekt av arbetet med pekskärmsundersökningar på offentliga platser bör man vara några
stycken. I vår grupp ingick Mahmoud Azzam, Julius Eliasson och Mikael Håkansson. Hur
många personer som behövs beror framför allt på antalet pekskärmar som man har till
förfogande och hur många människor som rör sig i miljön där undersökningen sker. Att vara
ett antal personer gör att man på ett smidigt sätt kan fördela arbetet mellan sig beroende på
hur miljön ser ut. Ibland behövs till exempel en eller flera personer som lockar folk till
pekskärmarna och ibland behövs det någon extra personer som vakar över pekskärmarna.

2.9.1 Hur ska datorerna placeras?
Utifrån vår erfarenhet har vi märkt att det underlättar om datorerna kan placeras på ett bord
med en stol till respektive dator. Detta underlättade både för oss själva genom att vi hade bra
uppsikt över datorerna och även för respondenterna som kunde sitta ner i lugn och ro och
svara på frågorna. Att använda bord och stol är också positivt för att få respondenterna att
svara på frågorna enskilt. Finns det en vägg i närheten kan det vara bra att placera datorerna
så att respondenten sitter med ryggen mot väggen så att det inte kan stå personer bakom och
se skärmen. Är det flera personer som samtidigt hjälps åt att svara på frågorna kan detta
inverka på de erhållna svaren då kompistryck kan påverka. Det är därför viktigt att se till att
det inte står folk bakom dem som fyller i enkäterna så att respondenterna känner sig bekväma
och kan vara anonyma.

3.8.1 Pekskärm som teknisk lösning
Tekniken mötte överlag stort intresse hos respondenterna och sågs som ett modernt, snabbt
och smidigt sätt att besvara en enkät jämfört med pappersenkäter. Ett intressant faktum är att
det fåtal ungdomar som uppgett sig ha någon form av begränsning i form av en s.k.
bokstavsdiagnos25 i samtliga fall upplevde den digitala enkäten som bättre än den traditionella
pappersvarianten. Det som här uppskattades är digitalenkätens stora bokstäver och att det är
enklare att formulera sina ord och tankar i skrift med hjälp av ett tangentbord.

3.8.2 Placering av pekskärmarna
Studien visar att pekskärmarnas placering är av central betydelse. Vid nedslagen placerades
pekskärmarna på olika platser i lokalerna, på ett bord med en stol till respektive pekskärm och
i anslutning till vägguttag för strömförsörjningens skull. Den ena formen av placering kan
betecknas som ”mitt i skeendet”, dvs. där merparten av besökarna rört sig, som i själva festeller
uppehållslokalen eller vid huvudingången. Den andra varianten har varit avsides belägna
platser i lokalen, som på en balkong med utsikt över dansgolvet eller i anslutning till
toaletterna. Pekskärmarna var väl synliga för samtliga besökare i de fall de placerats centralt i
fest- eller uppehållslokalen, medan assistenter lockade potentiella respondenter att besvara
enkäten i de fall datorerna placerats avsides. Det finns alltså minst två möjliga placeringar för
pekskärmarna, som var och en för sig kräver ett eget förhållningssätt. I de fall pekskärmen
står öppet mitt i lokalen krävs att man upplyser intresserade om syftet med att datorn står på
platsen. En del intresserade trodde att pekskärmen erbjöd tillgång till Internet. Andra var
allmänt nyfikna och ställde frågor om skälet till att pekskärmen fanns där. Även de som
passerade de mer avsides placerade pekskärmarna, som vid toaletterna, ställde likartade
frågor. Samtidigt förutsattes ett mer aktivt uppmuntrande av besökarna att besvara enkäten i
de fall pekskärmarna stod avsides.

3.8.5 Benägenhet att besvara enkäten
Stämningen på de arenor som besöktes uppfattades som god. Besökarna tycktes överlag vara
på gott humör men viljan att besvara enkäten var inledningsvis oftast låg. Så småningom
ökade villigheten, i synnerhet om andra visade intresse för enkäten genom att, som redan
omnämnts, ställa sig i kö för att svara eller efter att besökarna talat med vänner om enkäten.
Under samtliga testtillfällen sjönk benägenheten i takt med att alkoholhalten hos besökarna
steg, vilket beskrivs utförligare nedan. Den bästa tiden har visat sig vara mellan någon
halvtimme före midnatt och ca två timmar framåt. Det är den tid, efter ankomsten, en första
överblick över platsen, inledande samtal med bekanta eller inköp av dryck, då
kontaktskapandet för sex, kärlek eller en relation blir alltmer angeläget. Detta bortsett från
graden av alkoholpåverkan hos besökarna. Någon respondent uttryckte att
enkätundersökningen hade kunnat ge mer sanningsenliga svar om den genomfördes ”en
tisdagskväll utanför Åhléns”.

3.8.7 Anonymitet
Det visade sig vara svårt att upprätthålla möjligheten att besvara enkäten ostört. Medföljande
vänner eller andra förbipasserande har i nöjesmiljön, ofta under påverkan av alkohol och i ett
allmänt nyfiket tillstånd, varit svåra att hålla på avstånd. Respondenterna själva har inte sällan
inbjudit sina vänner att titta på enkäten eller hjälpa till att besvara frågorna. En anledning är
att frågornas karaktär bidragit till en lust att dela med sig eller en vilja att ”hjälpa till” att
besvara frågorna. I några fall kan svaren inte definieras på annat sätt än som gruppsvar. Trots
placeringen av pekskärmarna, som diskuteras ovan, var det svårt att förhindra andra att finnas
med under respondentens enkätbesvarande.

3.8.12 Erfarenheter av den digitala enkäten
Som redan nämnts redogörs i den här rapporten för studiens första syfte, nämligen att
undersöka pekskärmens styrkor och svagheter som arenabaserad datainsamlingsmetod.
Samtidigt kan en påverkan på det totala skeendet, beroende på frågornas karaktär, inte
uteslutas. Därför finns det en poäng i att ägna några rader åt de reaktioner enkäten väckt.
Enkätens första fråga, den där respondenten anmodas ange sitt kön och där alternativet
”annat” figurerar jämte alternativen ”kvinna” och ”man”, väckte särskild uppmärksamhet.
Frågan har gett upphov till diskussioner med vänner, projektledaren och assistenter. Samtalen
kan karaktäriseras som sexualupplysning och innehåller ett tydligt sexualpolitiskt perspektiv

4. Summering
Arbetet med pekskärmar som metod har varit två avgränsade pilotprojekt. Det har på flera
olika sätt varit givande, både med hänsyn till nya kunskaper och erfarenheter om metoden och
med hänsyn till den kunskap som vi erhållit genom respondenternas svar samt alla kontakter
vi haft ute på fältet.
Metoden möjliggör för användaren att komma nära respondenternas uppfattningar,
erfarenheter och kunskaper kring sexualitet. Tekniken är användarvänlig och effektiv att
använda. För användaren underlättas databearbetningen, då data lagras direkt på hårddisken –
en tidskrävande inmatning är därmed inte nödvändig. Enkäten blir också enklare och mer
lustfylld att besvara jämfört med en pappersenkät. Respondenten kan även uppleva en stärkt
anonymitet.
Våra erfarenheter visar att metoden ger en interventionseffekt som man kan ta tillvara i
undersökningssammanhanget. Ett resultat kan bli att man knyter praktik och vetenskap
närmare varandra, där båda sidorna drar fördelar. Möjligheten att arbeta förebyggande i
samband med datainsamling där pekskärmar används bör därför undersökas närmare.
Pekskärmar, bärbara eller stationära, kan användas på de flesta arenor för att samla in data
under kortare eller längre perioder. Metoden kräver viss personalnärvaro beroende på arena
och om det är en bärbar eller stationär pekskärm. Beroende på typ av dator, bärbar eller
stationär, arena och tidpunkt kan logistiska svårigheter uppstå, till exempel datorns storlek vid
transport, placeringen, krav på elförsörjning eller hållbara batterier och anonymiteten för
respondenten. Hur man bäst och enklast informerar respondenten på ett lämpligt sätt är också
en faktor som bör diskuteras vidare. Detsamma gäller att datainsamlingen inte får inkräkta för
mycket på det naturliga skeendet på en given arena och på så sätt göra att respondenten
känner sig störd.
Utifrån ett strikt vetenskapligt perspektiv är det dock svårt att dra några långtgående slutsatser
huruvida det är en bra och tillförlitlig metod, det tillåter inte våra undersökningar. För det
krävs ett mer gediget och strukturerat arbetssätt. För att sammanfatta våra erfarenheter hittills presenteras nedan en kortfattad komihåglista i punktform för alla som är intresserade av att prova på att arbeta med pekskärmsundersökningar. Undersökningens syfte: Är pekskärmen en metod som passar undersökningens syfte
med hänsyn till typ av frågor, antal frågor, målgrupp? Finns målgruppen tillgänglig på specifika platser?
Pekskärmar: Kontakta olika företag som arbetar med pekskärmar och ta in offerter.
Priser och service från olika företag varierar.
Design av undersökningen: Inte för många frågor, lätta och logiska svarsalternativ.
Förtesta frågorna i målgruppen.
Arbetslaget: Utbildning i handhavande av pekskärmar. Klargör syftet med
undersökningen för alla inblandade. Vem ansvarar för vad? Fördela ansvaret inom
gruppen.
Tid och plats: Var ska undersökningen genomföras? Rätt plats vid rätt tid då
målgruppen finns på plats.
Lokalt samarbete.
Marknadsföring: Hur skapas uppmärksamhet?
Praktiska detaljer: Till exempel bord och stolar, parasoll och förlängningssladd.

Läs hela SRHR:s rapport 2009:3 här:

Av:
SRHR
Socialmedicinska enheten
UMAS, CRC, Ingång 72
205 02 Malmö
www.skane.se/srhr

Ett samarbetsprojekt mellan SRHR (Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter),
Socialmedicinska enheten, UMAS, Region Skåne och KÖSSA (Kön, sexualitet och socialt
arbete), Hälsa och samhälle, Malmö högskola.

2017-05-16T21:12:08+00:00